8 Hjälptyglar vi rekommenderar (Bra & billiga)

hjälptyglar

Att välja hjälptyglar kan vara krångligt. Välj en hjälptygel som är anpassad att hjälpa just i din situation! I denna artikel går vi igenom ett gäng vanliga hjälptyglar för att hjälpa dig att välja rätt.

Det är viktigt att påpeka att hjälptyglar ska användas med stor respekt. Helst ska man vara lite mer erfaren ifall man använder hjälptyglar, eftersom det ibland kan slå fel och orsaka skada eller obehag hos hästen.

Martingal

Detta är kanske en av de vanligaste hjälptyglarna och används inte sällan i onödan. Denna hjälptygel används på hästar som tenderar att dra upp huvudet under träning eller tävling.

Då hästen drar upp huvudet mycket blir tygeltagen mycket längre, och ryttaren måste korta tyglarna för att få kontroll på hästen. Med martingal hålls tyglarna relativt korta under sådana situationer eftersom de går genom en punkt längs med hästens sidor.

Viktigt att tänka på när man använder martingal är att se till att det finns tygelstolpar på tyglarna mellan bettet och martingalens ring, för att inte ringarna på martingalen ska åka fram och fastna i tygelspännet. Det är också viktigt att anpassa martingalen rätt; när ryttaren har korta tyglar ska tygeln vara en rak linje mellan handen och hästens mun. Ifall martingalen ”bryter” linjen så är den för kort och bör spännas ut lite.

hjälptyglar

Grästygeln

Gräsyglen är en hjälptygel som går från ringarna på bettet, upp till nackstycket på tränset, längs hästens mankam och fästes på sadeln. Den förhindrar hästar från att köra ner huvudet och dra tyglarna ur ryttarens händer. Oftast ses grästygeln hos hästar som körs eller hos hungriga ponnyer som kanske ofta bär barn som lätt tappar tyglarna. Detta är ett bra komplemet, för lite mer oerfarna ryttare, särskilt då man rider ut i skog och mark.

Inspänningstyglar

Denna består av två remmar som går från bettringarna och fästs i sadelgjorden, och är gjord för att uppmuntra hästen till att sänka huvudet och jobba mer med ryggen, samt få bakbenen ordentligt under sig och hitta balansen. Oftast används denna vid longering, men den kan även användas vid ridning. Att föredra är att inspänningstygeln är elastisk för att hästen ska få eftergift när den sänker huvudet på rätt sätt, och för att hästen ska kunna lyfta på huvudet ifall den behagar. En bra idé är att låta inspänningstygeln vara lite längre i början av passet, tills hästen har värmt upp, och det är viktigt att båda inspänningstyglarna alltid är lika långa.

hjälptygel

Gogue

Goguen är en hjälptygel som fästs i sadelgjorden, mellan hästens framben. Den går sedan upp under halsen, fästs i nackstycket på tränset, går ner längs sidorna på hästens huvud, genom bettringen och tillbaka mellan frambenen. Även denna hjälptygel används för att hästen ska söka sig neråt-framåt och på så sätt hitta en bra arbetsform och bygga muskler. Denna kan man använda i både ridning och longering.

Något man kan tänka på om man använder en gogue är att den inte passar för alla hästar. Ifall hästen känner sig låst kan den börja spänna sig, och hjälptygeln får motsatt effekt. Vissa hästar tenderar även att börja ”gå på bogarna”, dvs. hamnar i framvikt, och kan därför behöva mer framåtdrivning för att komma ur detta.

Chambon

Denna hjälptygel liknar goguen. Skillnaden är att huvudpartiet på chambonen fästs i bettringarna, går upp till nackstycket på tränset och sedan fästs i sadelgjorden mellan frambenen. Eftersom chambonen inte har ett led direkt mellan bettringen och sadelgjorden så har hästen möjlighet att sträcka fram nosen. Den kan således kännas lite mindre begränsande för hästen och kan ge hästen mer möjlighet att slappna av samtidigt som den uppmuntras att gå med lite mer sänkt huvud.

Gramantygel

*Viktigt att komma ihåg här är att gramantygeln kan vara mycket skarp i oerfarna händer. Om du är osäker, ta hjälp och råd av en duktig tränare innan och/eller under de första användningstillfällena för att säkerställa att du använder den rätt.

Gramantygeln fästs i sadelgjorden eller på sidorna nedanför sadeln. Den löper sedan genom bettringarna och upp till ryttarens händer. Således får ryttaren dubbla tyglar i händerna och rider på samma vis som med kandar.

Hur gramantygeln verkar beror lite på hur man fäster den. Fästs gramantygeln lågt, mellan hästens framben, påverkas hästen till att föra huvudet neråt och bakåt. Den kan till exempel användas kortare perioder till hästar som gärna går med huvudet för högt upp. Ifall man väljer att fästa gramantygeln på sidan av hästen får tygeltagen en stark och böjande effekt.

Halsförlängare

En halsförlängare fästs i sadelgjorden mellan frambenen eller på sidorna av hästen och går genom bettringarna, precis som hos gramantygeln. Det som gör halsförlängaren är att den inte går tillbaka till ryttarens händer och tygeln, utan är en enda lång elastisk rem vars båda ändar fästs i sadelgjorden och spänns/dras åt uppe vid tränsets nackstycke, bakom öronen på hästen. Här måste man vara noga med att halsförlängaren inte dras åt för hårt. Hästen ska få eftergift när den går i rätt form.

Halsförlängaren påverkar alltså hästen genom att lägga tryck i nacken och uppmuntra hästen till att sänka huvudet för att hitta balansen och gå i form. Den kan användas i både ridning och longering.

Thiedemanntygel

*Thiedemanntygeln, precis som gramantygeln, kan tendera att bli skarp vid felaktig användning. Var noga med att inte spänna in Thiedemanntygeln för mycket och ta gärna hjälp av en kunnig tränare för att säkertställa att du av misstag inte använder den felaktigt.

Denna ser ut att kunna vara en blandning av martingal och gramantygeln. Thiedemanntygeln har en halsrem som håller upp hjälptygeln nära hästens kropp. Thiedemanntygeln fästs sedan i sadelgjorden, går upp mot halsremmen och delar sig i två remmar som ska gå genom bettringarna och fästas i tyglarna, längre ner. Det är alltså inte meningen att ryttaren ska kunna påverka thiedemanntygeln direkt med händerna uppifrån hästryggen.

Även denna påverkar hästen genom att hålla huvudet från att lyftas upp för mycket. Denna tygel uppfattas hämma ledande tygeltag och håller bak hästens nos från att föra den framåt-uppåt. Den kan därför vara till hjälp ifall man har en häst som gärna tar tag i bettet och/eller sticker.

Något som kan vara bra att tänka på…

  • Två hjälptyglar som är mycket omdiskuterade är just Thiedemanntygeln och Gramantygeln, eftersom de just kan bli väldigt starka i fel händer. Man läser ibland om många proffessionellas åsikter där de direkt opponerar mot dessa tyglar. Vissa anser att hjälptyglarna kan orsaka mer problem, eller inte gör någon skillnad när hjälptygeln väl tagits av – och att man helt enkelt ska träna hästen och lära sig att arbeta den rätt från grunden för att få önskat betéende. Andra hävdar att extremt fåtal vet hur man egentligen ska rida på dessa hjälptyglar.
  • Det är alltid en bra idé att ta hjälp av någon för att se så att hjälptygeln ger önskad effekt, och så att den används på rätt sätt. Det kan vara svårt att lägga märke till eventuella besvär som kan orsakas av hjälptygeln.
  • Överväg noga innan du väljer att skaffa en hjälptygel! Kanske kan eventuella problem lösas med rätt sorts träning. Samtidigt som du problemlöser från grunden så blir slutresultatet ofta mer stabilt, samtidigt som du har vunnit dig en stor portion av träningserfarenhet.
  • Kom ihåg att hjälptygeln inte bara ska ge ett snyggt resultat, utan även på vägen dit ska vara bekväm för både dig och hästen.
  • Man ska helst eftersträva att kunna plocka bort hjälptygeln tids nog. Se därför hjälptygeln som en fingervisning för hästen; tryck appliceras när hästen går i fel form, och trycket ska få eftergift då hästen går i rätt form. Man vill se att hästen uppmärksammar detta och (vartefter hästen vant sig) kunna gå i rätt form utan att spänna sig. När hästen byggt muskler och muskelminne vill man därför tillslut kunna ta bort hjälptygeln.

Denna youtubefilm beskriver på ett tydligt sätt hur man kan jobba med dubbla tyglar.

Källor:

Markusholst.com

Författad av:

Aktiv hästtjej sedan födsel. Mitt intresse är i stort sett bara hästar och mitt mål är att min kunskap ska nå ut till alla hästägare i Sverige.