Berner sennenhund är en extremt mångsidig arbetshund från Schweiz jordbruksmarker. De utvecklades för att valla boskap, dra vagnar, vara vakthundar och lojala följeslagare. Berner sennenhund är en av fyra typer av schweiziska sennenhundar (bergshundar), och den enda som har långt hår.
Berner sennenhund kommer från kantonen Bern, därav deras namn. Det är en stor och robust hundras med ett vänligt och lugnt humör, och de är också väl lämpade för tävlingar i utställning, lydnad, viltspår, vall- och dragsporter.
I den här artikeln berättar vi om den underbara berner sennenhund och dess temperament, aktiveringsnivå, hälsa, pris och mycket mer!
Basfakta om Berner sennenhund
Berner sennenhund är en schweizisk arbetande hundras med många användningsområden, men främst som sällskapshund idag. Deras temperament är intelligent, tillgiven, lojal och trofast. De väger 36 – 50 kg, har en mankhöjd på 58 – 70 cm och förväntas endast leva 6 – 8 år på grund utav stor risk för cancer.
| Ursprungsland: Schweiz | Smeknamn: Bouvier Bernois |
| Ursprungsår: 1907 | Pälsstruktur: Lång och glansis, rak eller svagt vågig |
| Rasgrupp: 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar) | Färger: Kolsvart med roströda tecken och vit teckning |
| Kräver erfarenhet: Nej | Fäller päls: Ja |
| Energinivå: Hög | Pälsvård: Mycket |
| Kräver aktivering: Mellan | Barnvänlig: Ja |
| Kräver motion: Mycket | Nära till skall: Ja |
| Träningsvillig: Mellan | Allmän hälsa: Dålig |
| Reserverad: Ja, men lugnar sig snabbt | Berner sennenhund Livslängd: 6 – 8 år |
| Berner sennenhund Mankhöjd: Hane: 64 – 70 cm Hona: 58 – 66 cm | Berner sennenhund Vikt: Hane: 38 – 50 kg Hona: 36 – 48 kg |
Berner sennenhund, som kallas Berner eller Bouvier Bernois, (och som i sitt schweiziska hemland kallas Berner Sennenhund), känns genast igen med sin färgstarka, trefärgade päls.
Under den vackra pälsen finns en robust hund som är väl lämpad för tungt arbete: Dessa vackra, mjuka hundar har traditionellt använts i Schweiz som vakt-, vall-, och draghund.
Bernern var ursprungligen en viktig del av livet på gårdarna och användes för att driva boskap, skydda familjen och dra vagnar lastade med varor som skulle säljas i närliggande byar.
Även om de är väluppfostrade och arbetsvilliga hundar var de nära att dö ut i början av 1900-talet, när andra transportmedel blev tillgängliga för jordbrukarna.
Lyckligtvis försökte en handfull hundägare att bevara rasen.
Förutom att berner sennenhunden är slående snygg har den ett underbart temperament.
De är kända för att vara lojala, tillgivna, ivriga att behaga och intelligenta. De är lätta att träna, om du ger dem tid att analysera vad du vill att de ska göra.
Framför allt har de en glad och lycklig inställning till livet.
Berner sennen en är lugn men energifull och sällskaplig hundras som till och med är lite knäpp ibland när de leker med familjen.
De klarar sig bra med barn i alla åldrar och även med vuxna, men de är inte ett bra val för dig som bor i lägenhet eller inte har en stor inhägnad gård som de kan leka på.
Bernern behöver leva med sin familj, snarare än att vara förvisad till att bo utomhus.
De är som lyckligast när de kan delta i alla olika familjeaktiviteter.
Eftersom de avlades för att vara en arbetande hund gillar bernern att lära sig och kan lätt tränas.
Eftersom de är mycket stora – vanligtvis omkring 45 kilo – när de är vuxna rekommenderas tidig lydnadsträning och socialisering.
Potentiella ägare bör veta att berner sennenhund är långsam att mogna, både fysiskt och mentalt; de kan vara valpiga under en längre tid.
Dessutom är bernern känd för att ha en ”mjuk” personlighet; deras känslor såras lätt och de reagerar inte bra på hårda korrigeringar – träna istället med positiv förstärkning.
Trots sin skönhet och sitt utmärkta temperament – eller kanske på grund av dessa egenskaper – har berner sennenhund ofta en kort livslängd.
Rasen har en liten genpool, vilket har resulterat i många hälsoproblem i samband med inavel.
I takt med att fler blir intresserade utav hundrasern avlas många hundar med hälsoproblem utan att ta någon större hänsyn till vilken effekt detta har på rasen som helhet.
De som överväger att skaffa sig en bernerhund måste vara mycket försiktiga så att de inte stöder en oansvarig avelsverksamhet.
Viktigt att tänka på om Berner sennenhund
En nybliven hundägare kan lockas av rasens vänliga läggning, intelligens och lättsamhet att träna.
Nybörjare bör dock vara försiktiga. Berner sennenhundens storlek och höga energi kan göra det svårt att hantera den.
Med sin höga energinivå uppskattar de därför inte att vara instängda i lägenheter hela dagarna.
De fäller mycket, och de tenderar att ha behov av att få dreglet torkat ur ansiktet då och då.
Hundar av den här rasen är utmärkta vakthundar, men det innebär också att de har en tendens att skälla väldigt högt.
De kan vilja jaga mindre djur och leka hårdhänt, även om de är snälla när de är fullvuxna och tränade på rätt sätt.
Även om den här rasen kommer att visa villkorslös kärlek och lojalitet krävs en erfaren husdjursförälder som kan matcha bernerens energi, tillhandahålla tillräckligt med utrymme, sköta om pälsen och ägna tid och energi åt träning.
En vältränad berner sennenhund är en utmärkt sällskapshund som kommer att älska hela familjen.
De älskar barn och kommer till och med att välkomna nykomlingar i hemmet varmt, så länge de har fått en lämplig socialiseringsträning.
Det finns inte många raser med större anlag för vänlighet.
Om du är redo för utmaningen kommer du således aldrig att ångra att du adopterat en berner sennenhund.
Berner sennenhund Historia
En urhundsras, Molosserhund, framstår som en av de mest mångsidiga, välresta och inflytelserika raserna i utvecklingen av en mängd hundar av mastifftyp, inklusive berner sennenhundar.
Man tror att de fyra schweiziska sennenhundraserna (Appenzeller sennenhund, Entlebucher sennenhund, Grosser schweizer sennenhund och Berner sennenhund) utvecklades genom korsningar mellan lantbrukshundar från de schweiziska alperna och molosser eller mastiffhundar som romarna tog med sig när de invaderade Alperna på första århundradet f.Kr.
Det är troligt att berner sennenhundar har arbetat på schweiziska gårdar i mer än 2 000 år, tyst gömda på små gårdar i Alperna, där de har dragit vagnar, vallat boskap, stått vakt och gett ägarna ett lojalt sällskap.
Det är känt att år 1888 arbetade blott 36 procent av den schweiziska befolkningen inom jordbruket, och behovet av en stark hund som kunde driva boskap och dra en vagn fylld med varor minskade.
År 1899 blev schweizarna dock intresserade av att bevara sina inhemska raser och grundade en hundklubb kallad Berna.
Bland medlemmarna fanns uppfödare av en mängd olika renrasiga hundar.
År 1902 sponsrade den schweiziska hundklubben en utställning i Ostermundigen som uppmärksammade de schweiziska sennenhundarna.
Två år senare tog raserna ett stort steg framåt genom flera evenemang: Vid en internationell hundutställning som hölls i Bern sponsrade den schweiziska hundklubben en klass för schweiziska ”herdehundar”, där sennenhundar ingick.
Detta var också det första året som dessa hundar kallades för ”Berner”. 1909 erkände den schweiziska kennelklubben berner sennenhund som en ras och året därpå skrevs en rasstandard.
Berner sennenhund Temperament
Berner sennenhund är en tillgiven, intelligent och uppmärksam, lojal och trofast hund.
De är också milda, lugna och toleranta. De gillar att vara med familjen och trivs när de inkluderas i familjeaktiviteter.
Deras stora storlek är ett av deras mest anmärkningsvärda kännetecken, och naturligtvis är tidig träning viktigt för att lära dem hur de ska bete sig på ett korrekt sätt i huset eller med människor.
De mognar långsamt och når vuxenstorlek långt innan de når mental mognad.
Bernern är beskyddande mot familjen, även om de vanligtvis inte är aggressiva.
De kan vara distanserade mot främlingar och generellt sett lite blyga, så det är viktigt att utsätta berner sennenvalpen för en mängd olika människor, djur och situationer – så kallat socialisering och miljöträning.
Temperamentet påverkas av ett antal faktorer, bland annat arv, träning och socialisering.
Valpar med trevligt temperament är nyfikna, lekfulla och villiga att närma sig människor.
Träffa alltid och tillbringa tid med en hund som du tänker adoptera för att säkerställa att de har ett trevligt temperament som du känner dig bekväm med.
Att träffa syskon eller andra släktingar till föräldrarna är också bra för att bedöma hur valpen kommer att vara när den växer upp.
Berner sennenhund Aktivering
Berner sennenhundar är inte lämpade för livet i lägenheter eller radhus.
Ett hem med en stor och säkert inhägnad gård är det bästa valet.
Eftersom berner sennen är en arbetshund har de mycket energi.
Förutom lek på gården behöver de minst 60 minuters rejäl motion varje dag, och dubbelt så mycket håller den här robusta hunden i toppform.
De trivs extremt bra med att springa lösa i skog och mark.
Med sin tjocka, stiliga päls passar berner sennenhund bra i kalla klimat.
De älskar att leka i snö. Omvänt är de med sin svarta päls och stora storlek benägna att drabbas av värmeslag.
Låt dem inte anstränga sig när det är extremt varmt; begränsa motionen till tidiga morgontimmar eller kvällar när det är svalare.
Håll dem svala under dagens hetta, antingen inomhus med fläktar och luftkonditionering eller utomhus i skuggan.
Du måste ta särskild hänsyn om du uppfostrar en berner sennenvalp.
Liksom många hundar av stora raser växer berner sennenhundar snabbt mellan fyra och sju månaders ålder, vilket gör dem känsliga för höftleds-, armbågsdysplasi och eventuella skador.
Låt dessutom inte din berner sennenhund springa och leka på hårda ytor (t.ex. asfalt), hoppa överdrivet mycket eller dra tunga laster förrän den är minst två år gammal och lederna är fullt utvecklade.
Normal lek på gräs går bra, och det gör även hundsporter som viltspår för valpar.
Berner sennenhund Hälsa
Berner sennenhund har ibland hälsoproblem på grund av oansvarig avel.
Alla berners får inte någon eller några av dessa sjukdomar, men det är viktigt att vara medveten om dem om du överväger denna ras.
Rastypiska sjukdomar och defekter hos Berner sennenhund:
- Höftledsdysplasi
- Armbågsdysplasi
- Renal dysplasi (njursjukdom)
- Tumörsjukdomar (cancer)
Berner sennenhundens korta livslängd beror ofta på deras höga risk att drabbas av cancer.
Berner sennenhund Skötsel
Berner sennenhunden päls är underbar: en tjock dubbelpäls med en längre ytterpäls och en ullig underpäls.
Bernern är karakteristiskt trefärgad och större delen av kroppen är täckt av helsvart päls med roströda tecken samt och vit teckning.
Skönhet har dock ett pris, och i det här fallet är det att berner sennenhundar fäller mycket päls.
De fäller måttligt hela året och kraftigt på våren och hösten.
Borstning dagligen bidrar till att minska mängden päls i huset och håller pälsen ren och trasselfri.
Regelbundna bad, ungefär var tredje månad, kommer att bibehålla deras prydliga utseende.
Borsta din berner sennenhunds tänder minst två eller tre gånger i veckan för att avlägsna tandstensuppbyggnad och de bakterier som lurar i munnen.
Daglig tandborstning är ännu bättre om du vill förebygga tandköttssjukdomar och dålig andedräkt.
Klipp klorna en till fyra gånger i månaden om din hund inte sliter dem naturligt för att förhindra smärtsamma tassar och andra problem.
Om du kan höra hur de klickar på golvet är de för långa.
Öronen bör kontrolleras varje vecka för att se om de är röda eller luktar illa, vilket kan tyda på en infektion.
När du kontrollerar hundens öron ska du torka dem med en bomullstuss som är fuktad med en mild pH-balanserad öronrengöring för att förebygga infektioner.
För inte in något i hörselgången utan rengör bara det yttre örat.
Börja vänja din berner sennenhund vid att bli borstad och undersökt när den är valp. Hantera deras tassar ofta – hundar är känsliga när det gäller deras tassar – och titta in i deras mun.
Gör skötseln till en positiv upplevelse fylld av beröm och belöningar, så lägger du grunden och underlättar veterinärbesök och annan hantering när de är vuxna.
Berner sennenhund Barn & Djur
En berner sennenhund är en utmärkt familjehund, och de är vanligtvis snälla och tillgivna mot barn som är snälla och försiktiga mot den.
Eftersom de är så stora kan de oavsiktligt knuffa eller stöta omkull mycket unga eller små barn.
Som med alla raser bör man alltid lära barn hur de ska närma sig och röra vid hundar, och alltid övervaka alla interaktioner mellan hundar och små barn för att förhindra att någon av parterna biter eller drar i öron eller svans.
Lär ditt barn att aldrig närma sig en hund när den äter och sover eller försöka ta bort hundens mat eller leksak.
Ingen hund, oavsett hur vänlig den är, bör någonsin lämnas utan uppsikt med ett barn.
Bernern kommer bra överens med andra husdjur, men ju större storleksskillnaden är, desto mer tillsyn och träning krävs för att hålla alla säkra.
Vanliga frågor om Berner sennenhund
Hur mycket kostar en berner sennenhund?
En renrasig berner sennenhund kostar från ca. 20 000 – 30 000 kr beroende på uppfödare. Du ska alltid be att få se bevis på att valpen är renrasig om säljaren uppger att så är fallet.